Sår i själen

Ibland jämförs svåra upplevelser med ett sår.

Ett sår som långsamt läker, och blir till ett ärr.

Ärret kommer alltid att finnas kvar.

Man kan se det,

och vet varför det finns där,

men det gör inte längre lika ont.

Mitt sår vill inte läkas.

Varje gång det börjar bildas en ruva,

så händer det något

som gör att det rivs upp och blöder igen.

Man kan inte bara sätta ett plåster på en varböld

och tro att den ska läkas.

Man måste först sticka hål på den

och krafsa bort det onda.

Hur läker man sår i själen!?!?